Jag är ju sämst på att blogga denna tid. Ni är dock helt underbara som fortsätter följa mig så flitigt utan inlägg. Ska försöka bättre mig ordentligt men förstår inte hur folk hinner med.
Redan dagen efter första gång med cellgifterna kände jag att illamåendet smög sig på men nu mår jag betydligt bättre. Kvällarna är dem värsta denna omgången det är då jag spyr.
Man märker att lillan blir äldre och att det är på väg åt rätt håll med hennes mage. Det gör ju så ont i mammahjärtat när dem har ont och det inte finns något man kan göra för att hjälpa dem.
På lördag kör jag mitt första indoorwalking pass. Börjar redan undra hur tusan detta ska gå? ;P Det ska bli riktigt skönt att komma igång med träningen igen. Saknar alla mina fantastiska kunder nåt enormt.
Tack alla fina människor för era mail, kommentarer och inlägg det värmer enormt och ger massor med styrka jag ska bara bli lite bättre på att svara er. =)
Lillan startade vår Alla hjärtans dag med att bajsa ner hela babysittern och sig själv när allt är klart och jag rengjort HELA henne från topp till tå då tar vi och bajsar lite till och sen kissar på det också. Det är kärlek det mitt älskade lilla hjärtegryn! Hur kan en sån liten människa bajsa så mycket?
Imorgon väntas en enormt efterlängtad fredag. Pirrar i magen och längtan är lika stor som när man var liten och längtade till tomten på julafton.
Jag önskar alla mina vänner och läsare en underbar Alla hjärtans dag fylld med kärlek.
I helgen har vi passat på att bli rejält bortskämda hos mamma. Mängder med mat och även lite barnkalas för mina 2 små prinsar har vi hunnit med.
Inatt sov dockan från 00.30-08.00 utan att vakna för mat så jag är utvilad och mycket pigg idag. Kan knappast klaga på att det är tungt att vara spädisförälder. ;)
Tiden går faktiskt bra fort precis som alla har sagt.. Sitter redan och planerar lillans dop. Hon är 6 veckor och 3 dagar idag =)
Du kan inte nå något nytt om dina händer fortfarande är fulla av gårdagens skräp.
Det är helt klart lite tuffare tider just nu men lillan får mig verkligen att orka och klara av det mesta. Idag har vi haft besök av underbara Zandy. Tiden går kusligt fort när man har så trevligt.
Måste tyvärr sluta amma helt då nya mediciner och skit ska in i kroppen. Det känns riktigt tråkigt men jag fick ammat lillan dem 5 första veckorna i hennes liv iaf och det har betytt väldigt mycket.
Ni 2 är mitt liv.♥
Lovar att bli bättre på att blogga om ni lovar att fortsätta läsa lika flitigt? ;)